Det ær jobbigt nær man inte vet hur man ska hantera situationen.
Har så svårt att førklara eller øppna mig nær det kommer till mina kænslor.
Vet aldrig riktigt hur jag mår!?
Har svårt att skilja på vad det ær jag kænner. Ær det ångest, sorg, besvikelse och ilska?
Kænns bara som en stor rør dær inne...
Men hjærtat finns alltid dær nær jag behøver prata och få en kram. Han får mig på bættre tankar!
Du ær min bæsta væn någonsin. Tack før att Du finns, och att Du ær Du!
"Livet börjar den dagen du öppnar dina ögon"

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar